STATSSKICKET
Funktionsdemokrati utgår från att den offentliga makten ytterst tillhör folket. Fria val, riksdag, regering, opposition, fria medier och oberoende domstolar består. Det nya ligger i att marknadsekonomi, välfärdsstat och rättsstat ges en långsiktigare institutionell grund som inte ska behöva omförhandlas från noll vid varje regeringsskifte.
DEN STABILA PLATTAN
Demokrati måste kunna byta regering och politisk riktning. Men många av statens viktigaste system byggs över årtionden: energiförsörjning, utbildning, sjukvård, infrastruktur, rättsväsende och industriell kapacitet. När sådana system rycks fram och tillbaka mellan mandatperioder kan Sverige förlora kapital, kompetens och förtroende.
Funktionsdemokratins svar är inte mindre demokrati. Svaret är en stabilare grund för demokratin. En folkvald regering ska kunna lägga sin tid på samtidens och framtidens sakfrågor utan att först behöva avgöra om Sverige över huvud taget ska vila på fungerande marknadsekonomi, välfärd och rättsstat.
TRE PELARE – TRE PELARRÅD
Företagande, investeringar, konkurrens och produktivitet ska kunna utvecklas så fritt som möjligt inom tydliga rättsliga spelregler. Marknadsekonomin skapar den ekonomiska kraft som välfärden och rättsstaten behöver.
Pelarrådets uppgift: följa statsfinanser, produktivitet, energi, industri, arbetsmarknad, infrastruktur och konkurrenskraft och bedöma hur större reformer påverkar Sveriges långsiktiga ekonomiska kapacitet.
Skola, vård och grundläggande trygghet ska ge människor verkliga möjligheter att arbeta, utvecklas, återhämta sig och delta. Välfärd är inte bara en utgift; rätt utformad bygger den det humankapital som ekonomin behöver.
Pelarrådets uppgift: följa skola, vård, tandhälsa, demografi, social trygghet och andra system som avgör människors långsiktiga kapacitet.
Lagar, polis, domstolar och rättssäker myndighetsutövning skyddar människor, avtal, äganderätt och demokratins spelregler. Utan en stark rättsstat fungerar varken marknaden eller välfärden långsiktigt.
Pelarrådets uppgift: följa rättssäkerhet, polis, domstolar, kriminalvård, organiserad brottslighet, krisberedskap och statens förmåga att upprätthålla lagen.
VEM SITTER I PELARRÅDEN?
Pelarråden ska varken bli slutna expertklubbar eller kopior av riksdagen. Därför är Funktionsdemokratins utgångspunkt en jämn blandning mellan medborgarrepresentation och professionell sakkunskap.
Medborgarrepresentanterna ska föra in erfarenheter från vardagen: hur regler, reformer och institutioner faktiskt fungerar för människor, familjer, företag, arbetstagare och lokalsamhällen.
Expertrepresentanterna ska föra in forskning, yrkeskunskap, data och professionell erfarenhet. Kompetenskraven ska vara öppna, tydliga och relevanta för respektive råd.
EN EGEN DEMOKRATISK RYTM
Funktionsdemokratin vill att pelarrådens mandatperioder ska vara förskjutna från riksdagsvalet. Om riksdagen väljs år ett kan pelarrådens demokratiska mandat exempelvis förnyas mitt under mandatperioden. På så sätt blir råden en del av statens långsiktiga struktur utan att bli en förlängning av den regering som för tillfället sitter vid makten.
Den exakta valformen, nomineringen av expertkandidater och mandatperiodernas längd ska prövas inom F.A.G.U.P. innan en grundlagsmodell läggs fram. Grundprincipen är däremot tydlig: råden ska ha egen legitimitet, tidsbegränsade mandat och hög offentlig insyn.
F.A.G.U.P. SOM ARBETSSÄTT
Pelarråden arbetar nära F.A.G.U.P.: Förstå, Analysera, Genomföra, Utvärdera och Precisera. När en större reform berör en eller flera av de tre grundpelarna ska råden kunna genomlysa problemformulering, kostnader, finansiering, juridik, kapacitet, risker och sannolika följdeffekter.
Om ett förslag inte håller i sin nuvarande form ska rådet kunna skicka tillbaka analysen till regeringen med ett tydligt besked: målet kan vara rimligt, men vägen dit behöver förändras. Det är inte ett veto. Det är ett krav på att beslutsunderlaget ska tåla granskning.
Om regeringen därefter ändå väljer en annan väg behåller den beslutanderätten. Men då ska underlagen och regeringens motivering vara offentliga så att riksdag, medier, forskning och medborgare kan se varför regeringen väljer att avvika från rekommendationen.
MAKTFÖRDELNINGEN
Folket väljer politisk riktning genom fria val och har den yttersta demokratiska makten.
Riksdagen stiftar lag, beslutar budget och granskar regeringen.
Regeringen leder landet, prioriterar mellan värden och fattar de politiska besluten inom den demokratiska ramen.
Pelarråden producerar och granskar underlag, följer samhällsfunktionernas balans och synliggör när beslut riskerar att skapa långsiktiga problem.
VAD REGERINGEN VINNER
När de tre grundpelarna är stabila behöver en ny regering inte ägna sin första kraft åt att omförhandla hela samhällsmodellen. Den kan koncentrera sig på de frågor som människor faktiskt möter och som förändras med tiden: skolresultat, energibehov, ny teknik, bostäder, säkerhet, klimat, arbetsmarknad, vårdkapacitet och internationella förändringar.
Funktionsdemokratin försöker därmed skilja på samhällets grund och den politiska riktningen ovanpå grunden. Regeringar ska fortfarande kunna vara konservativa, liberala, socialistiska, gröna eller något helt annat i olika sakfrågor. Men de ska göra det ovanpå ett system där ekonomi, välfärd och rättsstat fungerar tillsammans i stället för att behandlas som permanenta motståndare.
INGEN PERFEKT KONSTITUTION
Funktionsdemokratin gör inte anspråk på att redan veta exakt hur varje konflikt mellan regering, riksdag och pelarråd kommer att se ut. Om modellen införs och en mekanism fungerar dåligt ska även den kunna analyseras och förändras inom grundlagens demokratiska ramar.
Att bygga ett nytt system innebär inte att hävda att systemet är ofelbart.Läs om F.A.G.U.P. →
Det innebär att bygga in förmågan att upptäcka när det behöver förbättras.