Ett politiskt projekt
under uppbyggnad.

VAR VI ÄR IDAG

Från idé till prövbar samhällsmodell

Funktionsdemokrati är i nuläget ett grundarlett initiativ, inte en färdig politisk organisation med en stor medlemsapparat. Det är viktigt för oss att vara tydliga med skillnaden. Det som byggs nu är grunden: ideologin, reformområdena, F.A.G.U.P., ekonomiska samband och den organisation som senare ska kunna bära arbetet.

Målet är att människor med olika kompetenser ska kunna delta i nästa fas och utsätta idéerna för samma krav som vi vill ställa på annan politik: fakta, kostnader, konsekvenser, alternativ och mätbara resultat.

GRUNDAREN

Sören Johansson

Grundare av Funktionsdemokrati

Sören Johansson är född 1982 i Lidköping och är grundare av Funktionsdemokrati. Hans väg fram till att formulera en egen politisk idé har inte gått genom ungdomsförbund, politiska tjänster eller en traditionell politisk karriär. Den har i stället gått genom ett varierat arbetsliv, företagande i familjen, föreningsliv, familjeliv och så småningom akademiska studier i statsvetenskap.

Sören växte upp i Töcksfors, där han gick årskurs ett till sex. När hans föräldrar skilde sig flyttade han tillsammans med sin mamma till Arvika och gick högstadiet på Centralskolan.

Efter grundskolan började han läsa el i Årjäng. Efter ett år konstaterade han att det inte var rätt väg och bytte till hotell- och restaurangutbildning i Uddevalla. Han är utbildad kock och har arbetat några år inom yrket. Matlagningen har följt med genom livet, även om restaurangbranschen aldrig blev hans långsiktiga yrkesbana.

Ett arbetsliv från försäljning till industri

Både Sörens mamma och pappa har bedrivit egna verksamheter, vilket gjorde handel och företagande till en naturlig del av uppväxten. Själv har han bland annat arbetat i butik och som butikschef och har omfattande erfarenhet av aktiv försäljning.

För Viasat arbetade han med direktförsäljning genom bland annat dörrknackning, marknader, mässor och evenemang. Det var ett arbete där resultatet var direkt kopplat till förmågan att möta människor, kommunicera och skapa förtroende.

Han har också arbetat inom stenindustrin hos Dekker Nordic som pack- och kvalitetsansvarig. Hans egen uppgift var inte att mäta, kapa, limma eller installera stenbänkskivorna, utan att ansvara för att den färdiga produkten höll rätt kvalitet och packades korrekt innan den lämnade fabriken.

Företagets verksamhet omfattade däremot en betydligt större del av kedjan. Dekker Nordic kunde mäta hemma hos kunden, tillverka och bearbeta stenen i fabriken och därefter följa produkten vidare till installation hos slutkunden.

Erfarenheten väckte tankar kring specialisering, arbetsdelning och produktivitet. En fabrik som har investerat i maskiner, lokaler, yrkeskunnande och produktionsprocesser för stenförädling skapar som mest värde när dessa resurser används till det fabriken är riktigt bra på: att producera stenprodukter effektivt och med hög kvalitet.

Om samma organisation samtidigt använder betydande resurser till mätning ute hos kunder, transporter, installationer och andra delar av kedjan finns en risk att specialiserad kompetens och kapital används mindre effektivt. Ett alternativ är en tydligare arbetsdelning. Fabriken koncentrerar sig på produktionen. Andra företag och yrkespersoner kan specialisera sig på exempelvis försäljning, mätning, logistik och installation. Varje aktör kan då utveckla kompetens inom sin del av kedjan och utföra den effektivare.

Det är också en av de grundläggande mekanismerna bakom handel och en fungerande marknadsekonomi. Människor, företag och länder behöver inte vara bäst på allt eller producera allt själva. Genom specialisering och handel kan olika aktörer koncentrera sina resurser där de gör störst nytta och köpa andra varor och tjänster från dem som har bättre förutsättningar att producera dem.

Samma tanke har blivit relevant för Funktionsdemokratins syn på ekonomi och offentlig verksamhet. Staten behöver inte göra allt. Företag behöver inte göra allt. Kommuner behöver inte göra allt själva.

För Funktionsdemokratin handlar effektivisering därför inte bara om att skära ned kostnader. Högre produktivitet kan lika gärna skapas genom bättre specialisering, tydligare ansvar, smartare arbetsdelning och handel.

Ett praktiskt förhållande till arbete

Trädgård, växter och gröna miljöer är ett annat långvarigt intresse. Sörens pappa har drivit handelsträdgård i över 20 år, och genom honom har Sören byggt upp ett stort praktiskt kunnande och intresse inom området.

Han har även arbetat på kyrkogårdar under somrarna och arbetar i dag som sommarvikarierande fastighetsskötare vid Karlbergsgymnasiet i Åmål, där bland annat grönytor och utemiljö ingår i ansvaret.

Den breda yrkesbakgrunden – restaurang, handel, försäljning, arbetsledning, industri och praktiskt arbete – har inneburit möten med människor och verksamheter från många olika delar av samhället. Det har också skapat ett praktiskt perspektiv på organisation och ekonomi: hur människor arbetar, hur resurser används och hur stor skillnad det kan göra när rätt kompetens används till rätt uppgift.

Från arbetsliv till statsvetenskap

I dag studerar Sören statsvetenskap vid Karlstads universitet.

Studierna har tillfört ett akademiskt perspektiv på frågor som tidigare framför allt hade betraktats från arbetslivet och vardagen: Hur organiseras politisk makt? Varför ser våra institutioner ut som de gör? Hur fattas beslut? Varför kan samhällsproblem fortsätta under mycket lång tid trots att nästan alla är överens om att problemen existerar?

Det handlar också om nationalekonomi, demokrati, politiska ideologier och om hur olika delar av samhället påverkar varandra.

Ur mötet mellan praktiska erfarenheter och akademiska studier började Funktionsdemokratin växa fram. Utgångspunkten blev inte att försöka skapa ytterligare en position på den traditionella höger–vänsterskalan.

Det innebär också en vilja att kunna hämta fungerande idéer från olika politiska och ekonomiska traditioner. En lösning blir inte automatiskt rätt eller fel därför att den brukar beskrivas som höger, vänster, liberal, socialistisk eller konservativ. Det avgörande är vad den faktiskt åstadkommer.

Föreningsliv och idrott

Idrotten är en stor del av Sörens liv, och framför allt innebandyn. Han är aktiv innebandydomare och har grundat en förening för domare där han också är ordförande. När kroppen tillåter spelar han även själv innebandy.

Engagemanget för innebandyn handlar inte bara om själva sporten. Domarrollen och föreningsarbetet innebär också frågor om ledarskap, regler, rättvisa, organisation, kommunikation och ansvar – områden som på ett mindre plan påminner om frågor som återkommer även inom politiken.

Fotboll och ishockey följs också med stort intresse. Manchester United, Färjestad BK och Toronto Maple Leafs är favoritlagen, även om inställningen till sport egentligen är bredare än lagtillhörigheten: En bra match är en bra match, oavsett vilka som spelar.

Familjen och Åmål

Sören bor i Åmål tillsammans med sin sambo Elin och familjens tre barn: Nils, Noah och deras gemensamma dotter Felicia.

Familjelivet ger också politiken ett konkret perspektiv. Ett samhälle är inte bara statsbudgetar, myndigheter, institutioner och ekonomiska modeller. Det är skolan barnen går till, vården familjen möter, tryggheten utanför hemmet, möjligheten att få ett arbete, föreningslivet och förutsättningarna människor får att bygga sina egna liv.

Det är där politiken till slut måste fungera.

Från en person till en politisk idé

Funktionsdemokrati befinner sig fortfarande i början. Sören Johansson är grundare och – än så länge – också den enda funktionsdemokraten.

Det finns en medvetenhet om det nästan komiska i att tala om en politisk rörelse bestående av en enda person. Men det säger samtidigt något viktigt om projektets nuvarande fas.

Funktionsdemokrati presenteras inte som ett färdigt politiskt facit. Idéerna ska utvecklas, analyseras, kostnadsberäknas, kritiseras och jämföras med alternativen. Reformförslag ska kunna förändras när analys eller verkliga resultat visar att något annat fungerar bättre.

Det innebär också att Funktionsdemokratin själv måste utsättas för samma krav som den vill ställa på politiken i övrigt. En idé blir inte sann bara för att den är vår.

Ambitionen är större än personen som startade projektet. Målet är att utveckla en politisk modell där demokratiska beslut kombineras med kunskap, förståelse, långsiktighet, ansvar och ett betydligt större fokus på faktisk funktion.

Funktionsdemokratin började med en person och en fråga.